Nu
när magen åter är i balans är det fritt fram att hoja igen. Träningsveckan
inleddes med korta hårdkörare och vad passar bättre än att härja på S1
(Pollacksbacken) för att få puls och mjölksyra!?
måndag 31 mars 2014
söndag 30 mars 2014
Äntligen
Någon
träning som planerat blir det inte idag. Magen känns inte helt 100% än och är
dessutom lite sliten så lika bra att ta vilodagen tidigare. Trots en krånglande
mage är känslan god för stunden. Till veckan smygstartar nämligen
tävlingssäsongen med två träningstävlingar, är riktigt taggad=)!
lördag 29 mars 2014
Plågsamt
Dagens distanspass gick som på räls – de tio
första milen. Strålande solsken, lätta vindar och trevligt UCK-sällskap. Fika
på det i Österbybruk borde göra resan ännu schysstare, men för egen del blev
det precis tvärt om. Min mage havererade helt och det blev smärtsamt sista sju
milen.
Hela inlägget
Hela inlägget
fredag 28 mars 2014
På riktigt
Efter
gårdagens skruvande och lätta minipass på tempohojen var det så dags att gasa
på mer idag och se vad P3an (och kanske framförallt jag) går för. Resultat: ett
fint entimmespass i det härliga vårvädret med två tempointervaller, bitvis
trevlig fartkänsla och ett konstaterande att inställningarna fungerar helt
okej.
torsdag 27 mars 2014
Cykelinvigning
Veckans
lugnaste träningsdag har i alla fall innehållit lite fys. Var iväg till
Campus1477 i morse för ett helkroppspass. På eftermiddagen, när jag hade
ledsnat på tentaplugget, blev det först lite meckande och sedan en kort och
lugn premiärtur på min tempohoj, en Cervelo P3. Längtar som tusan till imorgon
då det ska gasas TT på riktigt=)!
onsdag 26 mars 2014
Kosthållning
Jag
är av uppfattningen att kosten är viktig, både för att kunna prestera som
elitidrottare och få vardagen att fungera i övrigt. Personligen handlar det om
att göra medvetna val av goda och nyttiga livsmedel – utan att följa någon
extrem diet.
tisdag 25 mars 2014
Kvällens middagstips
Förutom
att nöta massa timmar i sadeln lägger jag mer än gärna tid på att göra mig till
i köket för att få till smaskiga maträtter. Ikväll blev en kycklingwok från
grunden med färska grönsaker och till åts det fullkornsris. Det satt fint efter
kvällens spinningledande=)!
måndag 24 mars 2014
Skön känsla
Att
jämföra dagens velodromande med gårdagens pass är verkligen som natt och dag. Igår
var det segt, stumt och en allmänt usel känsla, benen var inte med mig helt
enkelt. Idag var det något helt annat, älskar att gasa på i tröskeltempo när
det finns kräm i påkarna=)!
Så tränar jag
Hur
mycket jag tränar och vad jag fokuserar på för träningsinslag beror på
tidpunkten på året. Det kan vara allt från 30 timmarsveckor på träningsläger
till 5-10h en vecka då jag verkligen vill prestera på tävling. En normal vecka
blir det i alla fall sju träningspass (sex cykelpass och ett gympass) – med en
vilodag.
fredag 21 mars 2014
Ny blogg
Från och med idag kommer jag hålla till på en annan blogg. Ett samarbete med UNT Bike Weekend gör att jag numera återfinns på följande hemsida:
Denna portal kommer ligga kvar, men alla inlägg kommer ske på Skandisloppet. Hoppas att ni fortsätter följa min resa som elitcyklist där=)!
torsdag 20 mars 2014
My lucky day
Vissa
dagar är bättre än andra. Idag hade jag en sån där härlig dag där det mesta
gick som jag ville. Var nog faktiskt årets bästa dag för mig, på flera planJ.
Kan
börja med det allra bästa. Idag blev det helt klart att jag kommer jobba på
KPMG till sommaren. Fick beskedet för någon vecka sedan, men nu är det spikat
och det känns jäkligt gött. Ska bli jätteskoj att komma igång till sommaren,
både för att det kommer vara lärorikt och för att det är ett utmärkt tillfälle
att få in en fot hos en spännande arbetsgivare.
Traktor i 3-årspresent till lillbrorsan Carl, ett säkert kort till en sann traktorälskare. Bra om han blir bonde, då kommer vi få likadan solbränna (bondbränna = cykelbränna)
Diggar de nya vikterna på Friskis som ser dubbelt så tunga ut som de är - minst. Perfekt sätt för att lura sig själv att tro att man är starkare än man är!
TRX - favoriten för bålen
Efter
mötet på KPMG bar det av till gymmet, ett extrainsatt pass. Vill verkligen få
fart på styrketräningen nu, särskilt benövningarna, för att ha vanan inne till
tävlingssäsongen så att jag kan gymma igenom hela kroppen utan att få
träningsvärk som påverkar prestationsförmågan. Tydligen valde jag helt rätt dag
att träna på Friskis & Svettis då det visade sig att de hade gratisträning
just idag – och fika efteråt. När jag är uppe i Falun/Borlänge blir det alltid
Friskis, gillar verkligen att hålla till där. Gymmet är fräscht, stämningen
prestigelös och eldsjälarna som jobbar där är supertrevliga, ett kanonställe helt
enkelt. Pricken över i:et var väl att få persa i frivändningar. Nytt PB på 70
kg, vilket i sig inte är någon märkvärdig vikt. Menmen, jag är inte
tyngdlyftare, utan cyklist så kanske inte förväntas att fixa tresiffrigtJ.
Härligt att ha ett riktigt dipsräcke
Fika efteråt på Friskis
Tro
det eller ej, det blev även ett gäng timmar med tentaplugg innan det bar av in
till Falun på kvällen för velodromkörning. Var i valet och kvalet om jag skulle
köra, men så blev det - och det ångrar jag inte! Först ett behagligt grundpass,
skönt att bara rulla på i distanstempo och få in vanan igen efter att ha varit
ifrån banan ett tag. Passet gav sådan mersmak att jag bestämde mig för att
stanna kvar ett tag på medel-/intensivpasset också. Om grundpasset var lugnt så
kan jag säga att det blev åka av på medelpasset i alla fall. 8
minutersintervaller, med 2 minuters stegring på slutet, fick det att kännas
rejält. Efter två såna – med redigt flåsande och massa mjölksyra – förklarade jag
mig nöjd för dagen. Det var fin körning och skoj att ha Saga tillbaka på bananJ.
Rött vin och choklad - belöningen för en superlyckad dag
onsdag 19 mars 2014
Tävlingssugen? Se hit
Till årets cykelsäsong kommer det finnas ännu bättre möjligheter att tävla. Den trevliga SMACK-serien fortsätter som vanligt på onsdagar (start 2/4) och en nyhet är Stockholms landsvägscup, en serie träningstävlingar som mestadels kommer köras på tisdagar. Det är framförallt GP-lopp, men även alla tempohästar kommer få chansen i och med att det arrangeras tre tempolopp också.
Premiären går av stapeln 6/5 med Giro de la Fiskartorpia (Norra Djurgården). Sedan ser programmet ut enligt följande:
Stockholms Landsvägscup
Premiären går av stapeln 6/5 med Giro de la Fiskartorpia (Norra Djurgården). Sedan ser programmet ut enligt följande:
Stockholms Landsvägscup
tisdag 18 mars 2014
Kvällsnyttig
Blåbär och gojibär, två livsmedel sprängfyllda med antioxidanter. Till detta lite mjölk, honung och kanel. Supersmarrigt=)!
Cykelinspiration
I mina ögon är Fabian Cancellara en av de absolut största cyklisterna. Klassikerkung, tempohäst och han känns reko som person. Hittade ett Youtube-klipp på hans förra säsong då han plockade hem tre av de fyra stora kullerstensklassikerna - riktigt inspirerande att se!
Kul att klassikersäsongen står för dörren. Kommer bli något extra att se duellerna mellan Cancellara, Boonen och Sagan
måndag 17 mars 2014
Kul vecka
Skulle
kanske kunna deppa över att ha bytt ut hojande i barbent på Mallis mot snö här
hemma i Uppis och att vara tillbaka i skolbänken igen. Men nejdå, jag känner
mig inte ett dugg deppig över att behöva spendera dagarna med att referera
rättsfall (vilket i sig är sömnpiller de luxe). Det är nämligen så att det
händer massa annat skoj den här veckan som håller humöret uppeJ!
Först
och främst ska det bli kul att leda spinning igen efter Mallorca-lägret. Imorgon
kväll klockan 18.30 smäller det, då är det 55 minuter spinning på Campus1477
som gäller. Kom gärna förbi och tag chansen att få det att bränna skönt i
påkarna på intervallernaJ!
Sedan
är det dags att dra upp till Dalarna, inte bara för att slipa på dalmåletJ. Ska bli skönt att åka upp ett
gäng dagar för att umgås med familjen, åka slalom och dunka velodrom på
kvällarna. Hoppas och tror att det blir klockrent efter mängden på Mallis att övergå
till mer fart och högintensivt på ”trärondellen”. I takt med att
tävlingssäsongen börjar närma sig blir det alltmer fokus på tävlingslik träning
och fler inslag med mjölksyra. Intensivpassen på velodromen är helt klart ett
roligare sätt att genomföra spyjobbiga pass än att nöta fyror på egen hand.
Längtar efter att dunka syra i velodromen!
Ännu
bättre än spinningen och velodromen är att jag har ett par möten till veckan
inbokade. Berättar i dagsläget inte mer än att det är en del spännande grejer
på g, återkommer med vad framöverJ.
söndag 16 mars 2014
Igång igen
Efter
tre lugnare dagar var det på´et igen med träning. Var iväg till favoritgymmet Campus1477 för ett helkroppspass. Förhoppningsvis hinner träningsvärken lägga
sig till på onsdag då det ska mosas velodromJ!
Oavsett om jag gymmar eller hojar bär jag stolt Ride Clean-armbandet, Vacchis kampanj mot doping
Explosivitet och
bål
Från
och med nu kommer jag gå ned till ett gympass i veckan. Även när tävlandet
börjar ska jag verkligen se till att ta mig iväg till gymmet regelbundet för
att i alla fall konservera styrkan så att jag inte tappar allt jag tränat upp
under vintern. Det är inte alltför skoj att behöva börja om på noll
styrkemässigt när nästa vinterträning drar igång…
En
ändring jag gör mot tidigare år med styrketräningen är att jag tänker hålla i
benövningarna året runt. Tror att det ska gå bra att kombinera benträning med
tävlande, det handlar om planering och lagom många set för att det ska fungera.
Mitt fokus i gymmet kommer ligga på explosivitet (plinthopp och frivändningar)
samt bålstabilitet. Detta kompletteras med lite andra övningar för att
underhålla styrkan i resten av muskelgrupperna.
Mitt
helkroppsprogram
6
set plinthopp
6
set frivändningar
3
set djupa knäböj
3
set raka marklyft
6
set TRX
6
set ryggresningar med pinne
3
set dips
3
set chins
Dagens lunch: ris, tonfisk och broccoli som stektes ihop i soja, honung och örtsalt
fredag 14 mars 2014
Lägrets…
Som
en liten summering av detta träningsläger på Mallorca tänkte jag utse lägrets…
i olika kategorier. Häng med, nu kör viJ!
Lägrets skratt:
Kanske den hårdaste kategorin i och med att man fått magont av allt skratt, men händelsen som verkligen gjorde att jag vek mig dubbel av skratt var rumpdasket på Daniel. På första passet stannade vi till i Can Picafort för fika och när vi skulle ställa ifrån oss hojarna kom det fram en spansk lillkille och daskade till Daniel på rumpan - bara så där.
Lägrets godaste:
Pricken över i:et på den goda frukostbuffén var de utsökta pannkakorna. Att trycka i sig 10-15 pannkakor varje morgon var inga konstigheter!
Lägrets backe:
Om Daniel hade fått bestämma hade det varit Sa Calobra, men för oss som inte är bergsgetter finns det trevligare backar. Tjockisspurtarens val är helt klart Coll de sa Batalla, en så schysst stigning att jag till och med bestämde mig för ett helt intervallpass där.
Lägrets hårdkörning:
Lär ha varit när vi betade av Sa Calobra och Puig Major (två gånger) - på samma pass. Efter detta, plus trissande med en tävlingskåt kanadensare, var benen mosiga - minst sagt!
Lägrets låt:
Utan tvekan Macklemore & Ryan Lewis Can´t hold us, som spelades frekvent för att få in den rätta stämningen.
Lägrets fika:
Efter fyra tröskelkörningar uppför Coll de sa Batalla var jag vimmelkantig de luxe och denna fika var inte bara god, den försåg mig även med nödvändig energi för att kunna rulla hemåt Alcudia.
Lägrets uttryck:
Fyfan vad gött! (Copyright
Marcus StreijffertJ)
Lägrets skräll(ar):
Att jag lyckades ställa av Daniel uppför Coll de sa Batalla och att Daniel sedermera knäckte mig på ett igångdrag. Snacka om omvända roller!
Lägrets produkt:
Sololja - allt för att ha brunast ben på startlinjen nere på Östgötaloppet!
Sista passet på Mallis
Ett
lugnt rullpass, med ett par fartinslag genom igångdrag och 30 sekundare, fick
avsluta detta Mallis-läger. Det hanns faktiskt med två fikastopp och vi
spenderade mer tid på att fika än att hoja – ett skönt avslut på
ett lyckat läger som bestått av 55 träningstimmar och 153 milJ.
Rull mot Port Pollenca, här på hjul bakom Daniel och vår cykelvän Jon.
Dagens första fika
Erik till höger - 82 år och still going strong på racern. Imponerande!
Det var inte på vilket ställe som helst vi stannade i Port Pollenca. Vi stannade där Bradley Wiggins har sin lägenhet och det tillhörande fiket har inretts med cykelprylar och mästartröjor.
Osymmetric - inte alltför runda klingor...
Nästa stopp, nu i utkanterna av Alcudia. Dagens stora huvudbry; vilken burgare ska jag ta!?
Valet föll till slut på en Max Hurzeler - ett val jag inte ångrade!
Lunchen avrundades med kaffe
Under lägret har vi hängt rätt mycket med trevlige Jon och som en liten present köpte vi två Sky-flaskor åt honom, vilket lär uppskattas i och med att han kommer från England och storgillar Sky.
torsdag 13 mars 2014
Cykelmätt
Ett
tvåveckorsläger med åtskilliga träningstimmar tar ut sin rätt, både fysiskt och
mentalt. Idag var väl egentligen inte benen katastrof, men det var ju knappast
sprättarben heller. Det skulle vara konstigt om jag hade bra ben nu! Vad som
framförallt begränsade var skallen, jag hade helt enkelt ingen större lust att
hoja. Väl ute på vägarna kände jag mig otaggad, varken igångdrag eller någon
lugn långkörare lockade. Det var samma mättnadskänsla på cyklingen som mot
slutet av GC-lägret i januari, vilket såklart är naturligt efter all tid i
sadeln.
Tråkig sträcka (Sa Pobla-Alcudia) + rak motvind = oskön kombo. Var lagom kul att gneta på här i 22-23 knyck och möta massa glada cyklister. Klart som tusan att de var glada, de kunde ju "tantcykla" (läs sitta upprätt och slötrampa) och hålla 40 blås utan problem!
I
och med att lägret rullat på så pass bra i övrigt och att årets träning höjt
min grundnivå som cyklist kände jag inget behov av att jaga timmar idag. Det
fick bli ett lugnt rullpass på strax över timmen. Säkert bara sunt att inleda
återhämtningsfasen tidigare och spara på den mentala energin. Imorgon avrundas
detta Mallis-läger med fikarull (kan tom bli två fikastopp dåJ) och sedan ska det bli skönt att
ta ett par dagar helt off på hemmaplan innan jag drar upp en vecka till Dalarna
för velodrom, slalom och häng med familjen. Efter all distans här ska det bli
skoj att panga på med korta och hårda pass i ”trärondellen” för att få upp
farten i påkarnaJ!
Tillbaka
på hotellet blev det en sväng i gymmet för benen. Välbehövligt att få till lite
benövningar här för att inte behöva backa nedför trappor på grund av
träningsvärk från helvetet när jag börjar gymma benen på hemmaplan!
Dagens gymredskap. Skivstång för plinthopp och kettlebell för knäböj, marklyft och svingar.
Svingarna var fina - och jobbiga!
onsdag 12 mars 2014
Hårdkörning uppför
Benen
var inte helt sugna på att dunka på medan skallen verkligen inte ville hoja
ännu ett distanspass. Efter att ha rullat och funderat i drygt en timme
bestämde jag mig för att lyssna på knoppen och köra på lite. Det fick bli fyra
stycken tröskelintervaller uppför Coll de sa Batalla, favoritbacken på Mallis.
Aningen kallare idag så knävärmarna fick åka på. Förståndet vs cykelbrännan 1-0
Snart framme i Caimari där Coll de sa Batalla-stigningen inleds
Coll de sa Batalla - en av få längre backar som jag verkligen gillar. Roliga serpentinsvängar och lagom brant så att man kan ligga på med en rätt hög kadens och ej behöver bryta sig uppför. Går att hitta ett fint flow i denna backe!
På väg nedför efter en av trösklarna och ångesten börjar växa inför nästa intervall på 23-24 minuter med flås, snor, svett och Voeckler-face.
Min hejarklack idag, en söt hundvalp som skällde nyfiket när jag fixade ihop en ny spellista med hårdrock inför nästa tröskelintervall.
Var lite osäker inför trösklarna med vad jag skulle kunna mäkta med i och med att påkarna inte kändes tipp topp, men hade i alla fall en förhoppning om att kunna dra kring 290-310W och tidsmässigt var skamgränsen 25 min, allra helst skulle jag klämma mig under 24 min. Perset innan var 23 min, som jag satte när jag trissade med en kanadensare och ett par britter häromdagen. Får säga att det gick riktigt bra, tyckte att jag höll ihop det helt okej genom alla fyra intervaller. Så här gick det:
Tid | Effekt | Puls (snitt/max) | |
24.02 | 304W | 155/166 | |
22.51 | 303W | 160/174 | |
23.34 | 294W | 163/176 | |
23.55 | 286W | 162/175 |
Trevligt värre att få persa med ett par sekunder på andra intervallen. Lite förvånande med pers i och med att jag låg 10-15W lägre än när jag drog 23 minuter, men det är inte bara watten som avgör hur snabbt det går. Något jag märkt är att tekniken genom serporna är jäkligt viktig, tar man kurvan rätt får man med sig mycket mer fart och varje kurva man sätter gör ett par sekunder och flytet blir betydligt bättre.
Efter fjärde tröskeln var jag helt förstörd, intervalltiden på 94 minuter tog verkligen ut sin rätt! Kände mig helt tom (trösklar bränner mycket kolisar) och jag hängde snurrig över hojen i flera minuter innan jag förmådde att ställa ifrån mig hojen och stappla in på fiket där jag nätt och jämt var i skick att beställa. Att få Red Bull, kaffe och en serrano-baguette var räddningen för mig, annars hade jag fått det svårt att ta mig hem!
Väl på hotellet satt en cola fint - fyf*n vad gött! Att veta att det finns Coca Cola hemma i kylen är en mental morot som gör att man kan kämpa på lite extra när det börjar bli jobbigt.
Vad det blir för pass imorgon är högst oklart, förmodligen kommer mina ben vara skrot efter dagens urladdning. Som det känns skulle jag behöva låna en rullator av någon av alla pensionärer på hotellet och så kan jag hänga en skylt på mig själv där det står "ur funktion". Jaja, så illa kanske det inte kommer vara, men något annat än ett lugnt pass är inte aktuellt!
tisdag 11 mars 2014
Intervaller – botemedlet mot tristess
Ibland
kan distans vara rätt långtråkigt. De två första timmarna på dagens runda gick
väl an, då hade jag medvind och jag krutade på med några igångdrag, en
personlig favorit. Sedan gick det desto segare. När jag vände upp i motvinden
tappade jag lusten att fortsätta slötrampa i distans-/rullfart. Väl i Arta fick
jag nog, här behövs det lite mer action! För att få tiden att gå snabbare lade
jag in styrkeintervaller. Egentligen gör sig styrkeintervallerna bäst i backar,
men de fyllde i alla fall sin funktion för att göra trampandet roligare.
Långt ifrån ensam på Mallorcas vägar
Hojande genom Petra, en charmig liten ort
Vätskepåfyllning. Hur svårt kan det vara efter 0,5 liter Red Bull!?
Skylt som anger att bilister ska hålla ut minst 1,5 meter när de passerar bilister, mycket bra grej tycker jag! Här känner jag mig i stort sett alltid trygg på vägarna, det finns en ömsesidig respekt mellan bilister och cyklister.
Snabbis i gymmet med så kallade dropset - ett tidseffektivt och jobbigt sätt att styrketräna. Normalt utförs de med tre set. Kör först till failure (gymspråk för total utmattning) på en tyngre vikt. Därefter grabbar du direkt tag i en lättare vikt och dunkar på så mycket du orkar. Avsluta sedan med ett set på en ännu lättare vikt. Inga konstigheter!
Nu
är det dags att bege sig ned till bubbelpoolen och sedan ska det frossas
middagsbuffé – göttJ!
måndag 10 mars 2014
Lägrets klätterpass
Ska
man hoja berg på Mallis brukar valet stå mellan Sa Calobra eller Puig Major. Eller
varför välja när man kan köra bådaJ?
Precis så blev det idag för mig och Daniel. Det blev faktiskt två vändor till
och med uppför ”Piggen”. Rundan landade på 6,5h och en skaplig bit över 3000
höjdmeter, en tuff start på lägrets sista träningsblock. De återstående dagarna
kommer tjockisspurtaren (jag) mest hålla mig på platten medan bergsgeten
(Daniel) säkert lär vilja klättra mer…
Åkte äntligen på en ny styrlinda, Lizard Skin såklart!
Kring Pollenca hittade vi ett stort gäng tyskar vi som gled med ett tag. Tack och lov hade de ingen Jens Voigt eller Tony Martin i gänget så det blev ett behagligt tempo i någon mil innan vi vek av åt olika håll.
Tvingades trissa
I
och med våra storslagna planer på hårda klättringar hade vi bestämt oss för att
ta det piano i den första klättringen. Riktigt så blev det inte i praktiken… Strax
innan Selva blev vi omkörda av ett rätt snabbt gäng med kanadensare och
britter. Det visade sig att även de skulle klättra Coll de sa Batalla och
sedermera hoja ned till Sa Calobra. Planen på lugn körning grusades när fyra
från deras gäng började gasade på i Batalla-stigningen. Jag tryckte på för att
komma upp på hjul och väl där – flåsig och med 330W – var jag i valet och
kvalet om jag skulle hänga med hela vägen upp. Vad som triggade igång mig var
deras oproffsiga look; orakade ben (!), gamla hojar och oaerodynamiska kläder. Alltså, att bli avställd av någon med håriga ben är under min skamgränsJ!
Det
var aldrig uttalat som tävling upp till bensinmacken, men det blev allt
tydligare på körningen att det var last man standing som gällde och jag fick
plocka fram mitt främsta vapen som cyklist; viljan/tävlingsinstinkten. Är det lite
snällare stigningar, som här kring 5%, kan jag till viss del kompensera för min
tunga kropp med en extra portion fighting spirit och nu tvärvägrade jag ju att
vika ned mig så det var bara att gneta på. Från att ha inlett med ett jämnhårt
tempo blev det alltmer attacker. Jag försökte grilla på med ryckförningar, som
i alla fall grillade mina egna ben. Fick ett par meter på varje stående ryck,
men samma visa upprepade sig varje gång, att jag skamset – med mjölksyra
sprutande ur öronen – fick sätta mig ned i sadeln och så var den luckan borta. Vi
lyckades hänga oss fast som wheelsuckers på varandra hela vägen upp och för
egen del kan jag glädja mig åt att trissandet fick mig att persa med 1,5-2
minuter i backen. Ett annat resultat av hårdkörningen var att det inte fanns
lika mycket kräm kvar i påkarna till Sa Calobra och ”Piggen”. Egentligen var
hela första hälften av passet ganska mastig, på de första tre timmarna snittade
jag nästan 250W, vilket inte är min normala distanswatt direkt…
Lite delade känslor att hoja ned till Sa Calobra. Schysst ned nedförskörningar, men det innebär ju att vi måste ta oss an den (ö)kända stigningen uppför sedan. Det finns ingen annan väg därifrån än att köra upp igen...
Nere i Sa Calobra
I antibonknings- och livsnjutarsyfte fick det bli en fika i Sa Calobra. Förmodligen ett smart drag, ska man hoja 6-7h behövs något mer matigt än bara bars...
Äntligen uppe, särskilt de två sista km på den milslånga Sa Calobra-stigningen var tuffa
Första svängen upp på Puig Major roade vi oss med att lyssna på lite musik och jag agerade hetsig cykelkommentator
Uppe för "Piggen" för andra gången. En inte alltför brant backe, men en desto längre sådan (14 km). Go känsla att ha nått toppen och veta att det mestadels var utförskörning tillbaka till Alcudia.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)