Idag testade jag något nytt, att vara cyklande funktionär. Kan summera
det som en lyckad dag. Strålande väder, välarrangerat och kul att cykelstaden Falun
har fått ett lopp i form av Marcus Ljungqvist Invitational.
När ”Ljunken”, som basar över träningsgruppen Dala Sports Academy där jag
ingår, frågade om jag ville vara funktionär kändes det självklart att ställa
upp. Jag hade inget inbokat race denna helg och eftersom jag ändå ska köra
något långpass så kan jag lika gärna trampa mina mil på detta lopp och
samtidigt göra lite nytta.
Men vad gör då en cyklande funktionär, undrar kanske ni? Jo, det handlade
om att finnas med i förstagruppen, vara en extra vägvisare ihop med MC-marshall
Mika Snell och flaggvakter samt fatta beslut längs vägen för att få till en så
säker och bra cykling som möjligt. Eftersom jag vet med mig att lokalsinnet
inte är min starka sida (läs jag har uselt lokalsinne) var jag ute i torsdags och
testkörde banan. Vissa sträckor var för mig nya bekantskaper så kändes bra att
känna in vägval, kurvor och underlag i förväg.
Det fina vädret lockade till sig gott om efteranmälningar, tror att vi i
alla fall var en bit över 100 personer som körde den långa banan (160 km). Det
fanns även en kortare variant (85 km) med senare start. Efter masterstart genom
stan och kontrollerad körning över Skuggarvet, blev det sedermera högre tempo
efter Sundborn. Rullade mestadels runt på sedvanlig ”belgisk kedja” och
upplevde att det flöt på fint för gänget. Var ofta kring 8-10 personer som gick
runt, folk höll sin linje och det kändes som säker cykling.
Efter 50 km förvarnade jag för första ”king/queen of ljunken mountain”
och visst var det allt några som ville gå för det priset. Starke Mats Hedlund
hann väl både först upp av tätgruppen och samtidigt ta en liten pisspaus för
att sedan återansluta till klungan.
Fick i rollen som cyklande funktionär balansera den egna kraftinsatsen,
dvs att å ena sidan bidra till farthållning med förningar men å andra sidan
inte ta stötförningar, i synnerhet inte uppför. De gånger som det var tal om
längre förningar var det guld att ta hjälp av en god cykelvän, effektmätaren,
för att försöka hålla ett så jämt flöde som möjligt. Att hålla på och spela
Allan-Ballan med attacker och sånt fanns då inte på kartan! Jag tävlar på
tävlingar – inte på motionslopp där jag dessutom är funktionär…
Ska inte sticka under stolen med att detta blev ett hårt träningspass. Dels
känns det på att hoja 16 mil som innehåller ett antal stygga ”puncheurbackar”
(korta branta backar) och dels var det med ett antal riktigt starka motionärer.
Bortsett från den avslutande backen uppför Krondiket där jag typ parkerade på
lättaste växeln, var det ganska kämpigt i kantvinden förbi kanotstadion i
Torsång. Med rakt led – och forne hockeyproffset Christer Olsson i spets – fick
det tuggas styrlinda!
Tack till funktionärer, medcyklister och vädergudar för ett härligt
arrangemang! Extra tack till Mika, Marcus och Malin som har roddat detta. Med
en trevlig och utmanande bana samt barnlopp, buffé och öl efteråt tror jag att
fler cyklister lockas att köra nästa år.
Lite siffror från loppet
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar