Ingen motivation

De två senaste passen, båda på trainern, har varit allt annat än lyckade. Igår styrkeintervaller och idag en mix av ettor och tröskelintervaller. Båda passen har slutat på samma sätt, att jag har kastat in handduken. Inte för att jag inte har pallat med intervallerna rent fysiskt, utan det har inte fungerat mentalt helt enkelt. Fine, jag är inte i mitt livs form – vilken cyklist är det i november!? – men den största begränsningen är att jag inte har den rätta motivationen för att fixa med trainerpass just nu. Jag börjar tänka på annat, kollar på klockan hela tiden och det slutar med att jag viker ned mig.

Detta har fått mig att bestämma mig för att lägga om träningen, det håller inte att känna sån avsmak för passen som jag känner nu. Att behöva tvinga sig igenom intervaller kostar mycket ”mental energi” och när säsongen väl närmar sig kommer man vara så less på cykling att man nästan spyr när man tänker på det. Hellre aningen sämre tränad och taggad till tusen på Östgötaloppet, säsongen första tävling, än att ha genomfört några extra trainerpass och vara avtrubbad på cykling.

Något som jag däremot tycker är förbaskat skoj är velodrom och det är där jag tänker spendera mina flesta cykelpass framöver. Imorgon blir det ”trärondell” innan jobbet – jag längtarJ!