Åkercykling

I morse var jag rätt velig med mina träningsplaner. Skulle det bli lvg-cykling, gym eller löpning? Det blev faktiskt ingendera, utan valet föll på cykelcross – ute på de närliggande åkrarna. Bra för skallen att variera hojandet, skitigt och framförallt skitroligt=)!

Hela inlägget

Myscykling

Idag fanns träningssuget där och med strålande solsken och härlig värme lockade inte gymmet alls. Däremot kändes det helt rätt att sticka ut med jonnen. Lugnt tempo och idel småvägar kring Torsång, Milsbo och Vika – riktigt skönt och välgörande=).

Hela inlägget 

Glädje under sommaren

Sommaren har inte direkt blivit som jag tänkt mig. Att få diagnosen utmattningssyndrom och inte ha ork till sådant som man i vanliga fall finner glädjande och meningsfullt har varit jättetufft. Ett glädjeämne är i alla fall att jag fått mycket tid tillsammans med småsyskonen.

Hela inlägget 

Skoj pass

Jag fick bläddra långt tillbaka i träningsdagboken för att hitta senaste gympasset. Det var för 2,5 månad sedan, tydligen. Idag ville jag i alla fall känna in vad kroppen och knoppen skulle tycka om lite styrketräning. Styrkan var – av naturliga skäl – obefintlig, men kul var det allt=).

Hela inlägget

Det händer inte mig

När det kommer till utbrändhet eller andra typer av ohälsa är det lätt att tänka det händer inte mig. Överträning/fysisk utbrändhet är väl mest en myt och bara man ser till att ta någon vilodag när påkarna är slitna är det lugnt, tänker man. Snacka om att jag har varit ute och cyklat i detta avseende…

Hela inlägget

Long time no see

För snart två månader sedan gjorde jag mitt senaste försök att hoja racer. Det gick – minst sagt – åt pipan. Tiden har gått, läkarbesöken har avlöst varandra och jag har fått utbrändheten på pränt. Idag, efter flera dagar med uppgående ork, satte jag mig så på min kära Venge igen.

Hela inlägget 

Oväntade möten

Helgen har överlag varit ganska positiv. Efter de senaste dipparna, bland annat en muskelbristning som har tvingat mig att ta flera steg tillbaka, känns det återigen som att orken går åt rätt håll. Att humöret har förbättrats lite kan jag tacka två personer för.

Hela inlägget 

Nödvändig öppenhet

När det i juli stod klart vad jag har drabbats av – utmattningssyndrom/fysisk utbrändhet – kom det väldigt många känslor och tankar. En av de stora funderingarna var hur jag skulle hantera detta utåt; ska jag hålla det inom den närmsta kretsen eller gå ut öppet med att jag mår skit? Jag kände i alla fall att det bästa, både för mig och omgivningen, var att lägga korten på bordet.

Hela inlägget 

Kostlärdom

Jag vill tro att denna utbrändhet - hur jobbig den än kan kännas för stunden – kommer föra med sig något gott också. Det är i allmänhet personliga svackor som formar en som människa och bidrar med olika lärdomar. En liten lärdom är vårt behov av magnesium. Varken jag eller läkaren tror att Magnesiumtillskott kommer revolutionera mitt välmående, men om det kan vara till någon hjälp för orken är det tillräckligt för mig.

Hela inlägget 

Annat bakslag

Börjar med det positiva: orken går åt rätt håll och på gårdagens jogg kändes hjärta/andning bättre än tidigare under utmattningsperioden. Det negativa: glädjen blev kortvarig – för när jag skulle avsluta med en rusch small det till i framsida lår och sträckning/bristning var ett faktum. Nytt jobbigt bakslag, men att få lårmuskeln att läka är det lilla i sammanhanget. Det stora är att få rätsida på utbrändheten och på det planet gör jag framsteg.

Hela inlägget 

Dagens vändning

Nej, inte nu igen, tänkte jag när jag vaknade upp i morse helt utan ork och lust. Kändes som en typisk bakslagsdag helt enkelt. Vid det här laget är jag så pass van vid bakslagen att jag vet att det inte är någon vanlig trötthet som botas med power nap och kaffe, utan då är det snarare så att allt under dagen som inte är sängläge är en bonus. Dagen blev hur som helst bättre – tack vare promenad och film.

Hela inlägget