De senaste tre veckorna har varit off season för mig, vilket har
inneburit mer fokus på gym och löpning. Avrundar denna period med att vara med
på Stora Tunas öppna KM, 10 km terränglöpning. Har aldrig varit så dåligt
förberedd inför en tävling, men tycker det ska bli kul att kubba en mil och få
till ett högkvalitativt träningspass.
I och med att cykelsäsongen 2016 har varit så skadebetonad har det inte
alls blivit så många mil/timmar/tävlingar som förra säsongen. Därför känner jag
mig inte särskilt sliten rent fysiskt nu under hösten. Däremot har det tagit på
de mentala energinivåerna att dagligen kämpa med rehab och följa upp comebackförsök
med nya bakslag. När landsvägssäsongen drar igång igen i april nästa år vill
jag vara fysiskt stark och framförallt mentalt laddad. För att då kunna ha både
kropp och knopp i skick gäller det att gå in i vintersäsongen med en ”mental
buffert”. Den svenska vintern är lång, det kommer bli ensamma testcykelpass och
ett och annat distanspass i minusgrader – då är det A och O att ha cykelglädjen
med sig. Några veckor med klart mindre cykling är något som gör susen för att
ladda de mentala batterierna.
Morgondagens bana som ska klaras av fyra gånger
Att det blir löptävling imorgon sker helt spontant. Satt i skolan igår, såg
via Borlänge löparklubbs Facebooksida att vi var välkomna på öppet
klubbmästerskap och frågade en polare, triathleten Elias om jag skulle köra. ”Jafan,
klart du ska köra!”. Ja, varför inte liksom? Hade ändå tänkt springa på lördag
så då kan jag lika gärna göra det i form av tävling. 10 km känns som en lagom
distans – det bör jag kunna klara av skapligt på grundkondition och tävlingsskalle.
Bild från i Juni då jag sprang halvmarathon i Ludvika. Då hade jag löptränat bra i 1,5 mån och blev med tiden 1.24 femma totalt.
Det fina med att komma dåligt förberedd till tävling är att det skapar
noll egna förväntningar på att prestera. Jag vet att jag bara har tre löppass
den senaste tiden, jag vet att det finns många löpare i Borlänge som kan
springa åttor kring mig och jag vet att löparformen var klart bättre i somras på
halvmaran i Ludvika. Men jag vet också att jag tycker det är kul att tävla –
det är det viktigaste!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar