Riktig vila

Har under veckan sett fram emot denna helg, dels för att få spendera härlig tid med familjen och dels för att ta två helt träningsfria dagar. Är övertygad om att det kommer göra susen för såväl kropp som knopp att ta´t lugnt.

Är riktigt nöjd med hur träningen har gått sedan jag i slutet av augusti kunde börja cykla ute igen efter nyckelbensbrottet. Det var en stor mental boost att plocka ut racern efter en månad instängd på testcykel. Den boosten har hjälpt mig att träna på bra och motiverat den senaste tiden. En förklaring till att träningen har gett resultat tror jag också är att jag har fått in ett par viloperioder. När nyckelbenet gick åt pipan blev det fem dagar off och senare, i samband med en Skåneresa, tog jag också tre-fyra lugna dagar innan jag återgick till vanlig träningsvolym.

Det är riktigt gött att ta sig an ett träningspass helt utvilad, där ingen muskelfiber protesterar och vilopulsen ligger lågt. Att ha fått längta efter träningen gör också gott för de mentala energinivåerna. Även om man som jag är en sann träningsälskare blir det förr eller senare långtråkigt att nöta på med cykling vecka efter vecka, månad efter månad. Det är precis som att oxfilén inte kommer upplevas lika god om man intar den dagligen…

Att träna hårt och/eller mycket är inte svårt, det klarar många av. Konsten är att känna sin kropp och tajma in god vila efter en tyngre period för att kunna absorbera träningen maximalt. Mycket av träningslära bygger på att balansera belastning och återhämtning, något som kan förklaras av nedanstående superkompensationsmodell:

 Skärmdump från http://andreaslinden.se

Nu ska jag bara njuta av helgen – det kommer göra mig till en pigg och glad cyklist på måndag!

Trevlig helg!