Den viktiga bromsen

När jag sommaren 2014 gick in i väggen träffade jag ett antal olika läkare. Vad jag framförallt tar med mig från dessa samtal var orden från en läkare som liknade ”all in-personlighet” med att vara en sportbil.

Att vara en sportbil låter ju nice, kan det tyckas. Du kan köra fort, gå på högvarv och för omgivningen verkar du framgångsrik. Om livet endast bestod av raksträckor skulle det nog vara rätt optimalt att vara en sportbil. Nu är det dock så att allas liv består av både kurvor och backar, hinder där man måste anpassa farten för att inte krascha.

Det var ingen slump att den stora kraschen kom just i juni, en månad fylld av många snäva kurvor. Jag hade öst på i hög fart såsom att tillvaron var en lång raksträcka. Hög träningsvolym och många tävlingsstarter, i skolan var det slutspurt med tentor, det var flyttfixande och ett nytt sommarjobb som skulle inledas. Med många kurvor på samma gång borde det självklara ha varit att bromsa upp, anpassa farten och sänka varvtalen. Jag gjorde – tyvärr – tvärt om. Fortsatte att gasa på och den oundvikliga skrotningen kommer efter Vätternrundan. Karossen (läs kroppen) var kvaddad och bensintanken (läs knoppen) tom.

Det kan vara kul och ibland nödvändigt att gasa, men glöm inte bort att bromsa upp i tid när livet består av kurviga partier.