Cykelbreak

Jag gör tvärt emot de som ska samla ihop 500 km mellan jul och nyår i Strava Festive. För mig är det istället en vecka helt utan cykling som gäller. Efter två riktigt bra träningsmånader känns det skönt med ett litet break för att skapa en fysisk och mental ”buffert” inför kommande träningsperioder.

Träningsåret 2016

Det kan låta märkligt, men för mig har nog bannemej november och december varit årets två bästa träningsmånader. Inte för att jag har varit extra ambitiös med pass och upplägg, utan mest för att jag äntligen har fått kontinuitet. Inga skador eller sjukdomar har kommit i vägen, utan jag har på regelbunden basis fått in gym, tröskelintervaller och distanspass, något som har gett goda resultat. I knäböj har jag höjt personbästat till 170 kg, trösklarna körs på 10-15W högre än tidigare och känner mig stabil på fyratimmarspassen ute.

Bilder från senaste distanspasset

Med en lyckad period i bagaget kan det kännas lockande att bara rusha på och höja ribban. Dock tänker jag precis tvärt om. Nu när det har känts jättebra på sistone kan jag med gott samvete ta en liten vintervila, åka slalom istället och få mer tid ihop med nära och kära. Jag behöver inte ha en pangpang-form i början av januari, utan det är viktigare att hålla kroppen fräsch och skallen motiverad hela vintern.

När cyklandet återupptas igen är siktet inställt på nordiska mästerskapen i velodrom som går av stapeln i februari. Jag hoppas kunna höja min grundnivå till dess och vara med på två fartfyllda tävlingar på banan i Falun som en del av uppladdningen.

God fortsättning!