Precis som att en bilfärd består av både gasande och bromsande beroende
på omgivningsförhållanden, består vardagen och livet av beslut huruvida man ska
pusha hårdare eller lätta upp gällande jobb, träning och andra förehavanden. Balansen
mellan gas och broms avgör om man håller sig på vägen och står redo för nästa
utmaning.
Som många säkert vet vid det här laget har jag dålig erfarenhet av
att gasa på för fort i vardagen. I mitten av 2014 gick jag in i väggen efter
att ha försökt kombinera elitcykling med heltidsstudier och ett vanligt liv i
övrigt. Att det hela gick åt pipan kan väl sammanfattas med överambition,
överträning och underåterhämtning. Länk till tidningsreportage om utbrändheten finns här
Jag skulle säga att tiden som utbränd har format mig som person i stor
utsträckning. Dels fick den tuffa tiden mig att lyssna mer på hjärtat och sadla
om yrkesmässigt från ekonomspåret till idrottstränarstudier och cykelcoaching. Och
dels har mitt synsätt på livet och ”vardagspusslet” förändrats av vad jag har
gått igenom. Att vara frisk, ha god ork och kunna träna är inte längre något
som jag tar för givet, utan sånt förutsätter balans mellan stressoarer och
återhämtning. Jag fick börja om från början med att energiransonera. Från att
ha hojat långpass, pluggat och hängt med kompisar var den nya verkligheten att
jag kanske bara orkade tömma diskmaskinen eller ta en lugn promenad på en dag. Vikten
av att hitta rätt balans mellan gas och broms blev väldigt påtaglig!
Nästan oavsett vad man har för sysselsättning går arbetsbördan i
perioder. Revisorn har sina deadlines för bokslutsgranskning, studenten har det
körigt under tentaperioder och brevbäraren får fullt upp när julkort och paket
ska delas ut… På samma sätt skiljer sig belastningen för idrottare från period
till period. Det är alltifrån mängdblock till off season som ska betas av för
att skapa superkompensation respektive återhämtning.
Alla klarar av intensivt jobb eller några långpass på hojen – om det är
under en begränsad period och livet är lugnare i övrigt. Det blir desto
mer problematiskt om man gasar på rejält månad efter månad och framförallt om
det är gasen i botten på flera fronter samtidigt. Att mitt i sitt examensarbete
lägga in en nedträningsperiod är sällan (läs aldrig) en god idé. Addera sedan
en separation eller en nära anhörigs bortgång så kommer stressbägaren med
största säkerhet rinna över. I de lägena spelar det ingen som helst roll vad du
har för beräknad Training Stress Score i
träningsdagboken eftersom livet består av så mycket annan stress som inte kan
mätas i siffror.
Att bestämma sig för att gasa på en front förutsätter att man har
förmågan att bromsa på en annan front för att hålla sig på vägen och slippa
soppatorsk!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar