När
det i juli stod klart vad jag har drabbats av – utmattningssyndrom/fysisk
utbrändhet – kom det väldigt många känslor och tankar. En av de stora
funderingarna var hur jag skulle hantera detta utåt; ska jag hålla det inom den
närmsta kretsen eller gå ut öppet med att jag mår skit? Jag kände i alla fall
att det bästa, både för mig och omgivningen, var att lägga korten på bordet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar