Hårdkörning uppför

Benen var inte helt sugna på att dunka på medan skallen verkligen inte ville hoja ännu ett distanspass. Efter att ha rullat och funderat i drygt en timme bestämde jag mig för att lyssna på knoppen och köra på lite. Det fick bli fyra stycken tröskelintervaller uppför Coll de sa Batalla, favoritbacken på Mallis.

Aningen kallare idag så knävärmarna fick åka på. Förståndet vs cykelbrännan 1-0

Snart framme i Caimari där Coll de sa Batalla-stigningen inleds

Coll de sa Batalla - en av få längre backar som jag verkligen gillar. Roliga serpentinsvängar och lagom brant så att man kan ligga på med en rätt hög kadens och ej behöver bryta sig uppför. Går att hitta ett fint flow i denna backe! 

På väg nedför efter en av trösklarna och ångesten börjar växa inför nästa intervall på 23-24 minuter med flås, snor, svett och Voeckler-face. 

Min hejarklack idag, en söt hundvalp som skällde nyfiket när jag fixade ihop en ny spellista med hårdrock inför nästa tröskelintervall. 

Var lite osäker inför trösklarna med vad jag skulle kunna mäkta med i och med att påkarna inte kändes tipp topp, men hade i alla fall en förhoppning om att kunna dra kring 290-310W och tidsmässigt var skamgränsen 25 min, allra helst skulle jag klämma mig under 24 min. Perset innan var 23 min, som jag satte när jag trissade med en kanadensare och ett par britter häromdagen. Får säga att det gick riktigt bra, tyckte att jag höll ihop det helt okej genom alla fyra intervaller. Så här gick det:

Tid	Effekt	Puls (snitt/max)
24.02	304W	155/166
22.51	303W	160/174
23.34	294W	163/176
23.55	286W	162/175

Trevligt värre att få persa med ett par sekunder på andra intervallen. Lite förvånande med pers i och med att jag låg 10-15W lägre än när jag drog 23 minuter, men det är inte bara watten som avgör hur snabbt det går. Något jag märkt är att tekniken genom serporna är jäkligt viktig, tar man kurvan rätt får man med sig mycket mer fart och varje kurva man sätter gör ett par sekunder och flytet blir betydligt bättre.  

Efter fjärde tröskeln var jag helt förstörd, intervalltiden på 94 minuter tog verkligen ut sin rätt! Kände mig helt tom (trösklar bränner mycket kolisar) och jag hängde snurrig över hojen i flera minuter innan jag förmådde att ställa ifrån mig hojen och stappla in på fiket där jag nätt och jämt var i skick att beställa. Att få Red Bull, kaffe och en serrano-baguette var räddningen för mig, annars hade jag fått det svårt att ta mig hem! 

 Väl på hotellet satt en cola fint - fyf*n vad gött! Att veta att det finns Coca Cola hemma i kylen är en mental morot som gör att man kan kämpa på lite extra när det börjar bli jobbigt. 

Vad det blir för pass imorgon är högst oklart, förmodligen kommer mina ben vara skrot efter dagens urladdning. Som det känns skulle jag behöva låna en rullator av någon av alla pensionärer på hotellet och så kan jag hänga en skylt på mig själv där det står "ur funktion". Jaja, så illa kanske det inte kommer vara, men något annat än ett lugnt pass är inte aktuellt!