Frågestund

God fortsättning på er!

Kvällens blogginlägg blir inget referat från gårdagens misslyckade intervaller eller vad dagens gympass bestod av. Nej, jag tänkte att ni kära läsare får möjlighet att ställa era frågor. Som PT och cykelcoach får jag en hel del frågor om träning, kost etc, vilket är jätteroligt. Nu är det er tur att fråga på – ordet är fritt=)! 

Ställ din fråga här, över Facebook eller till streijffert_89@hotmail.com. Jag publicerar mina svar under helgen.

Rejält avslut på träningsåret

Idag var det tredje dagen med cykling efter att ha haft en vecka helt utan trampande. Efter en flåsig inledning på detta träningsblock, vägen fram till NM på bana, kändes det riktigt bra på dagens 30 sekunders. Nu ser jag fram emot Premier League-fotboll, familjeumgänge och god mat med tillhörande bubbel.

Förmiddagen spenderades som vanligt i Romme Alpin med småsyskonen...

...Och eftersom jag bestämde blev det såklart fika också (syskonen protesterade inte direkt mot fikainitiativet)

Man ska gå hem när festen är som roligast, brukar det heta. Lite så tänkte jag när jag bestämde mig för att ta ett cykeluppehåll. Watten ökades, kände mig stark på DSA-passen på velodromen och hade alltjämt god motivation. Dock är det – med en lång vintersäsong – A och O att ha ett långsiktigt tänk. Varje långintervall på TC:n och distanspass i risigt väder tar lite på de mentala energinivåerna och det ska vara kul att cykla även till våren och sommaren. Det som jag förlorar fysiskt av att inte konditionsträna på en vecka uppvägs flera gånger om av motivationsboosten som ett break ger. Att få längta efter svettiga TC-pass och känna sig rastlös gör gott ibland!

Benen har verkligen längtat efter hojande igen! 

En av de saker som minskar snabbast av ett uppehåll är blodvolymen, vilket får till följd att pulsen måste höjas för att hjärtat ska kunna pumpa runt samma mängd blod. Det fina med förmågor som snabbt tappas är att de också tränas upp fort. De två första cykelpasset har primärt syftat till att få upp en okej blodvolym, vilket har gjort tröskelintervaller till en lämplig intervalltyp. Det känns dessutom mer lagom än att direkt blåsa av ”fyror” och behöva spy mitt under andra intervallen…

Benen har känts okej på varje pass, men givetvis har det varit extra flåsigt så här i början. Efter två dagar med olika varianter av trösklar höjde jag ribban till dagens pass och satsade på 30 sekundersintervaller, intervallerna som bland annat vår käre professor på Högskolan Dalarna, Michael Tonkonogi, förespråkar. 30 sekunders gör alltid ont oavsett om man är i form eller ej – skillnaden är bara den att det gör ont på lägre watt om formen inte är där... Sista 10 sek får det verkligen att brinna i påkarna, men idag fanns både glädje och motivation där så att jag kunde ta den kampen mot mjölksyran. Jag tycker generellt att det är skoj med korta arbetsinsatser och utan någon större tristess hade jag fått ihop 20 stycken intervaller.

20 st 30 sekunders med 2,5 vila mellan varje

Träningsåret 2016 landade på 522 timmar, ungefär samma volym som 2015. Med tanke på återkommande skador och även en del sjukdom får jag vara nöjd med all träning som ändå har blivit av. Till 2017 ska jag vara lite försiktigare med alltför många högintensiva intervaller under vintern. Under perioden jan-mars var jag krasslig ovanligt ofta och en delförklaring till det tror jag var mycket anaeroba inslag i träningen. Trenden med högintensiv träning är i grund och botten jättebra, men det gäller samtidigt att inse att sådan träning skapar en hög fysisk stress 

God nytt år på er! 

Cykelbreak

Jag gör tvärt emot de som ska samla ihop 500 km mellan jul och nyår i Strava Festive. För mig är det istället en vecka helt utan cykling som gäller. Efter två riktigt bra träningsmånader känns det skönt med ett litet break för att skapa en fysisk och mental ”buffert” inför kommande träningsperioder.

Träningsåret 2016

Det kan låta märkligt, men för mig har nog bannemej november och december varit årets två bästa träningsmånader. Inte för att jag har varit extra ambitiös med pass och upplägg, utan mest för att jag äntligen har fått kontinuitet. Inga skador eller sjukdomar har kommit i vägen, utan jag har på regelbunden basis fått in gym, tröskelintervaller och distanspass, något som har gett goda resultat. I knäböj har jag höjt personbästat till 170 kg, trösklarna körs på 10-15W högre än tidigare och känner mig stabil på fyratimmarspassen ute.

Bilder från senaste distanspasset

Med en lyckad period i bagaget kan det kännas lockande att bara rusha på och höja ribban. Dock tänker jag precis tvärt om. Nu när det har känts jättebra på sistone kan jag med gott samvete ta en liten vintervila, åka slalom istället och få mer tid ihop med nära och kära. Jag behöver inte ha en pangpang-form i början av januari, utan det är viktigare att hålla kroppen fräsch och skallen motiverad hela vintern.

När cyklandet återupptas igen är siktet inställt på nordiska mästerskapen i velodrom som går av stapeln i februari. Jag hoppas kunna höja min grundnivå till dess och vara med på två fartfyllda tävlingar på banan i Falun som en del av uppladdningen.

God fortsättning!