Benväckarpass

Nu är det slut på vilan denna vecka. Var iväg till velodromen i morse innan jobbet för att få lite fart på benen inför morgondagens tävling. En grej jag lärt mig som cyklist är att alltid träna dagen innan tävling för att ha rappa ben på startlinjen. Vilodag gör bara att benen blir sega tycker jag.

Var med och körde i 40-45 min i ett medelhårt tempo (varv kring 15-16 sek), alldeles lagom för benen tror jag. Passet väckte även liv i knoppen, som minst sagt protesterade när väckarklockan ringde i morse.

Nu ska jag "tagga" till för brevbäring i snöstorm, aldrig varit så taggad... Eller!?

Rustad för vintercykling

Ingen träning idag heller. Tredje vilodagen den här veckan, herregud vilken slöfock jag har gått och blivit alltså! Hade väl inte riktigt planerat så här mycket vila, men en del vila stod ändå på schemat för att komma fräsch till velodromtävlingen på lördag. Det enda cykelrelaterade idag var att jag svängde förbi Cykelcentrum och hämtade ut min nyservade cykelcross. I stort sett alla slitdelar är bytta och det åkte på en ny styrlinda. Lite roligare med en röd än en svart tycker jag. Ganska cool look nu, men inte lika coolt som Robbans rosa styrlinda – så klartJ!

Den här veckan blir det fokus på velodrom, men från och med nästa vecka ska jag se till att komma igång med vinterdistans så att jag bygger upp skaplig uthållighet till mitt och Staffan Gran Canaria-läger i början av januari. 

Back on track

Uppladdningen har inte riktigt blivit som jag tänkt mig inför velodromtävlingen på lördag. Hade planerat hårdkörare både i måndags och igår, men krispiga ben efter söndagens gymmande har satt käppar i hjulen. Lite fler set = MYCKET mer träningsvärk.

Idag, efter två raka vilodagar (!) , var jag i alla fall tillbaka på velodromen. Back on track - i dubbel bemärkelse alltså. Kvällen bjöd på ett snällt grundpass, vilket nog var precis vad jag behövde i och med att träningen gått skit på sistone, motivationen är svajig och med en form som ingen behöver vara avundsjuk på. Efter x antal avbrutna pass och krasslighetskänningar var det skönt att ta det lugnt och bara ha kul på hjul.

Efter avslutat pass stannade jag i alla fall kvar ett litet tag med Roine för ett par hårdkörningar inför lördag. Det blev ett par flygande varv och någon lite längre maxning i ett försök att boosta den obefintliga formen och sätta linjen genom kurvorna i hög fart.

Döda ben

Efter en lång arbetsdag var tanken att dunka av ett intensivpass i velodromen. Men för egen del hann det aldrig bli intensivt, för jag klev av redan efter uppvärmningen. Mina ben var tokstumma, typ som när man är iväg på träningsläger och har avverkat 6 timmar om dagen de senaste 3-4 dagarna. Men några sådana mastodontpass hade jag knappast i benen, utan det var framförallt gårdagens gympass som gjorde sig påmint. Tyckte ändå inte att jag totalmosade i gymmet igår. Fine, jag ökade på med något set i varje övning och aningen fler reps i övningarna, vilket uppenbarligen var tillräckligt för att ge mig tokdåliga ben idag.

Hade det varit ett grundpass hade jag kanske kunnat chilla mig runt på ”trärondellen”, men i och med att detta var intensivpass kändes det inte meningsfullt att fullfölja. Med så usla ben hade jag garanterat blivit varvad av Fredric Eriksson, Janne & Co! En vilodag var nog precis det mina ben behövde. Jag kommer ta det relativt lugnt nu under veckan för att förhoppningsvis vara rapp till på lördag då jag ska köra velodromtävlingJ.

Desto mer positivt idag var att jag fick reda på att det blir jobb hela december och fram till början av januari. Perfekt att casha in lite så att jag kan sticka iväg på två träningsläger inför säsongen. Längtar som f_n tills jag och tempokungen Staffan Arvidsson ska dra iväg till Gran Canaria för två veckors cykling. Nu är det faktiskt inte så mycket mer än en månad kvar – göttJ!

 En av dagens höjdpunkter var lunchen: paella med musslor, räkor och hälleflundra - utsökt gott! 

Olika typer av styrketräning – i samma pass

För tillfället är det nog bannemej styrketräningen som går allra bäst. Jag har kunnat öka på rätt skapligt i övningarna på sistone och jag tycker att det är skoj att gymma en gång i veckan. Dagens pass bjöd på två helt olika typer av gymmande; först tunga vikter med adekvat vila för att sedan skifta till högintensivt á la crossfit.

Basövningarna utfördes tungt (mestadels 4-6 reps). Tung styrketräning är i allmänhet det som rekommenderas för konditionsidrottare, bland annat för att man ska öka maximalt i styrka med så lite hypertrofi (muskeluppbyggnad) som möjligt. I de flesta konditionsidrotter, inklusive cykling, är det ju negativt att lägga på sig massa muskelmassa. Mig veterligen finns det inga maratonlöpare som tjänar på stora biccarJ!

Efter att ha dunkat djupa böj, frivändningar och raka marklyft var det så dags att lägga fokus på mer specifika övningar för bål och rygg. Jag satte ihop ett cross fit-varv bestående av raka TRX, viktrotationer och skivstångsrodd. På varje övning gjorde jag 10 reps för att snabbt gå vidare till nästa övning. Så höll jag på – övning för övning, varv för varv – tills timern ringde efter 10 minuter. Det hanns med 8 varv. Galet jobbigt – och förhoppningsvis galet bra träningJ!

Efter passet testade jag en ny variant av Gainomax. Ungefär samma proteinmängd som den vanliga, fast med drygt hälften så mycket kolisar. Den var väl inte fullt lika fantastiskt god som den vanliga, men det känns som att den fungerar näringsmässigt efter styrketräning. 

Motigt

Jag kan inte direkt påstå att cyklingen går särskilt bra just nu. Form som en medelmåttig motionär, noll trainer-motivation och krasslig för ofta har präglat min träning sedan jag drog igång igen efter min off season-period. Idag blev det ännu ett avbrutet pass, det kändes skit på velodromen och jag befarar att jag är på väg att dra på mig nå skit igen (större delen av familjen är krasslig).

Menmen, det är alltjämt LÅNGT kvar till tävlingssäsongen som drar igång i april och två läger á två veckor ska nog göra sitt för formen, både för flåset och för att plocka bort ”dödvikt” på kroppen. 

Drivkraften med träning

Vad är det som gör att jag finner nöje i att träna massvis? Vissa veckor är ju träningsmängden i nivå med ett halvtidsjobb. För mig handlar träning om många olika aspekter, såsom endorfinkickar, mental avkoppling och ett sätt att forma kroppen. Men det är något annat som primärt driver mig, att utvecklas.

Enorm tillfredsställelse

Oavsett om jag hojar eller gymmar har jag samma målsättning; jag vill bli bättre. På cykeln strävar jag efter att köra snabbare och snabbare och med skivstången på axlarna vill jag göra allt för att kunna persa i knäböj. Det är ju detta som är själva grunden med träning. Man utmanar kroppen med olika övningar – i syfte att stimulera till fysisk progression.

Inombords tänker jag inte bara att jag vill utvecklas generellt, utan jag tar nästan alltid hjälp av konkreta mål för vad jag vill uppnå med träningen. Jag kommer ihåg tiden då jag var gymfantast. En sommar bestämde jag mig för att inom ett år klara av 100 kg i bänkpress. När målet sattes fick jag slita enormt med att fixa 80 kg. Ett tufft mål – helt klart – men jag var beslutsam till att fixa det och träningen sköttes dedikerat. Nio månader senare kom det tresiffriga lyftet och mitt jubel hördes nog i hela Maserhallen. Så jäkla nöjd och stoltJ!

Numera har jag inte alltför många gymrelaterade mål. Det mesta kretsar nu kring att bli en bättre cyklist och till 2014 tävla i elitklass. Under den gångna säsongen hade jag bland annat siktet inställt på topp tio-placeringar i seniorklass och vinna någon träningstävling. På Skandis GP grejades en sjundeplats och jag minns mycket väl min första TCT-seger. Det var underbart att få spurta hem ett regnigt race och jag älskade verkligen ruset som gick igenom kroppen när jag kände att jag skulle ta hem det. Som tävlingsmänniska är det en väldig drivkraft att vinna och när man väl vunnit vill man bara vinna mer och merJ!

Jag antar att det ligger i människans natur att det ger tillfredsställelse att utvecklas. När man går i skolan är det gött när betygen förbättras och på jobbet är det väl knappast någon som blir ledsen för en löneförhöjning. Det är helt enkelt trevligt med framsteg – och jag är även i fortsättningen beredd att investera många svettiga och smärtsamma träningstimmar för att bli starkare och snabbare som cyklist. 

Melodin för att lyckas är hårt slit...

...Både på vinterdistanspassen 

...och på svettiga trainerpass